Haluan kansanedustajaksi!

30/11/2018

Haluan kansanedustajaksi Helsingistä - ja Helsingille. Siksi asetun ehdolle eduskuntavaaleissa 14.4.2019. Päätös lähteä ehdokkaaksi kypsyi viime kuukausien aikana, ja siksi olen motivoitunut tekemään kivikovan kampanjan jolla on selkeä päämäärä. Tulla valituksi. Tämä on mahdollista, mutta vaatii paljon työtä yhdessä.

Mutta miksi pyrin?

Olen toiminut kolmen vuoden ajan osakkaana kasvavassa pohjoismaisessa yrityksessä. Tämä on ollut monella tapaa hyvää aikaa ja on laajentanut kompetenssiani merkittävästi. Minulla on uutta osaamista jonka haluan viedä mukanani eduskuntaan

Resurssit eivät tule "lisäbudjetista", vaan ne tulee ansaita kovalla työllä. Työnantajalla on myös suuri vastuu - palkat on maksettava joka kuukausi.

Suomi tarvitsee lisää työpaikkoja, investointeja ja monipuolista elinkeinoelämää. Ilman niitä ja niiden mukanaan tuomaa vahvaa taloutta emme voi ylläpitää hyvinvointiyhteiskuntaa. Niiden varassa voimme tukea ja kehittää kaikkea sitä mikä mielestämme on tärkeää - esimerkiksi vanhusten kotihoito ja lasten päivähoito.

Osaavat ja motivoituneet työntekijät ovat edellytys tälle menestykselle. Työn ja perheen yhdistämisen on oltava aidosti mahdollista. Siksi pidän tärkeänä että työtulojen verotusta lasketaan, perhevapaat uudistetaan ja erityisesti koulutukseen ja tieteeseen investoidaan - päiväkodista tutkimukseen ja tuotekehitykseen asti.

Kaksikielinen Suomi ja Helsinki tarvitsevat nekin edunvalvojansa. Tämä on minulle tuttua istuessani RKP:n ainoana edustajana Helsingin kaupunginhallituksessa. Perussuomalaiset ja Siniset ovat pyrkineet kaikin keinoin rikkomaan toimivia kaksikielisiä rakenteita niin sairaanhoidossa, koulutuksessa kuin oikeusavussa sekä kyseenalaistamaan kaksikielisen Suomen olemassaoloa. Tämä haitallinen vastakkainasettelu ei ole oikein.

Suomi ei elä tyhjiössä ja siksi kielellinen monipuolisuus on meille tärkeää. Ilman kansainvälisyyttä ja sen mukanaan tuomaa kilpailukykyä kaikki häviävät.

Toinen turha vastakkainasettelu on ilmestynyt Helsingin ja muun Suomen välille. Helsinki tarvitsee Suomea ja Suomi Helsinkiä. Mikäli Helsingin vetovoima tai kilpailukyky verrattuna muihin pohjoismaisiin tai eurooppalaisiin kaupunkeihin heikkenee koska suhtaudumme Suomessa investointeihin nollasummapelinä, tappio on jälleen yhteinen. Helsingin haasteet ovat monella tapaa erilaiset kuin muun Suomen - siksi tarvitsemme vahvaa kaupunki- ja metropolipolitiikkaa.

Ilmastonmuutos on tosiasia joka koskee meitä kaikkia. Keinovalikoiman on oltava laaja - tarvitsemme merkittäviä uudistuksia energiapolitiikassa, rakentamisessa ja liikenteessä. Mutta myös omilla valinnoillamme on merkitystä - kierrätyksestä kulutustapojen muuttamiseen. Suomen on oltava aktiivinen kansainvälisen yhteisön osa tässä työssä.

RKP tähtää tulevaan hallitukseen. Olemme uskottava yhteistyöpuolue joka ei pelkää kantaa vastuuta, tekee minkä lupaa ja pelaa koko joukkueelle. Haluan olla mukana nostamassa RKPtä tulevaan hallitukseen. Minulla on kokemusta niin aiemman valtiosihteeriyden kuin kaupunginvaltuutetun roolin kautta siitä, miten siltoja rakennetaan. Ja kyllä - tähtään ministeriksi.

Haluan kiittää jo nyt kaikista yhteydenotoista joita olen saanut viime viikkoina. Kampanja ei ole yhden miehen show vaan joukkuepeliä sen parhaassa merkityksessä. Kaikki apu on arvokasta ja tärkeää. Kerro mikäli haluat olla mukana työssä!

Tarvitsemme uutta otetta Suomeen ja Helsinkiin. Tervetuloa mukaan!






















Länk till inlägget

Ja, jag kandiderar i riksdagsvalet

28/11/2018

Jag vill bli riksdagsledamot för Helsingfors och därför kandiderar jag i riksdagsvalet den 14 april 2019.

Beslutet har mognat fram under de senaste månaderna och jag är taggad att göra en stenhård kampanj med en klar målsättning, att bli invald. Det är i högsta grad möjligt, men det kräver att vi jobbar hårt tillsammans. 

Varför vill jag sitta i riksdagen?

Jag har nu i över tre år varit delägare i ett växande nordiskt bolag. Det har varit en nyttig tid för mig och har breddat min kompetens – en kompetens jag vill ta med till riksdagen.

Att de gemensamma resurserna inte automatiskt "kommer från en tilläggsbudget", utan att de ska intjänas är en viktig påminnelse. Det är också ett stort ansvar att vara företagare – löner ska betalas varje månad.   

Finland behöver fler arbetsplatser, investeringar och ett mångsidigt näringsliv. En stark och hållbar ekonomi med fler arbetsplatser och investeringar är grunden för välfärdssamhället. Då kan vi stöda och utveckla allt det som vi tycker är viktigt, hemvården för de äldre och småbarnsfostran för att nämna två exempel.    

Det behövs kunnig och motiverad arbetskraft – som vill sätta sig själva i blöt men som också vill kunna kombinera sitt jobb med familj. Därför behöver vi lägre inkomstskatter, en reform av föräldraledigheten och satsningar på utbildning, allt från dagis till forskning. 

Det tvåspråkiga Helsingfors och Finland behöver en aktiv bevakning i riksdagen. Intressebevakning är min vardag, inte minst som SFP:s enda representant i stadsstyrelsen. Sannfinländarna och de Blå har drivit en manisk kampanj mot det tvåspråkiga där man velat riva fungerande strukturer i både sjukvården, utbildningen och rättsväsendet. Vi måste komma bort från en debatt där man sätter språk mot varandra. Vi behöver fler språk, inte färre. Tvåspråkigheten är en tillgång för hela landet, för vår internationalism och för vår konkurrenskraft.

Helsingfors är Finlands motor och man måste sluta sätta Helsingfors mot andra delar av landet. Det är inget nollsummespel. Om det går bra för Helsingfors sprider sig ringar på vattnet i hela landet. Vi konkurrerar med andra nordiska och europeiska städer om investeringar och om kunnande – inte inom Finland. Utmaningarna här är annorlunda än i resten av landet. Därför behövs en stark metropolpolitik i nästa regering.

Klimatförändringen är en realitet som berör oss alla. Därför ska vi göra allt för att motarbeta den, i det arbetet behövs fördomsfrihet. Energiproduktionen, byggandet och trafiken är viktiga områden. Men också vi själva, med våra dagliga beslut kan bidra, genom sortering och genom att se över hur vi konsumerar. Det internationella samarbetet och samförståendet är givetvis avgörande om vi ska lyckas.

SFP ska bli ett regeringsparti igen efter nästa val. SFP är en trovärdig samarbetspart som tar ansvar, håller löften och är en teamspelare. Jag vill vara med och föra SFP in i regeringen igen. Som tidigare statssekreterare och som stadsstyrelsemedlem i Helsingfors vet jag hur man bygger broar. Och visst, öppnas den möjligheten blir jag gärna minister. 

Jag tackar för alla de kontakter jag fått under de senaste veckorna. Kampanjande är ingen "enmansshow", utan teamarbete i allra högsta grad. Alla insatser behövs. Hör av dig om du är intresserad att vara med. 

Nu behövs nya tag för Finland och Helsingfors. Välkommen med!

 

 

 

 

Länk till inlägget

Helsingfors växer så det knakar. Det märks i stadens budget

14/11/2018

En välskött ekonomi är grunden för ett hållbart välfärdssamhälle. - Då kan vi ta hand om dem som har det allra sämst, utveckla servicen, skapa framtidstro och investera i framtiden. Helsingfors har lyckats med detta arbete. Den konsekventa och långsiktiga politiken måste fortsätta och budgetförslaget för 2019 ger en bra bas för det.

Prioriteringarna för 2019 bör vara följande:

Vi måste förbättra sysselsättningen och speciellt åtgärda långtidsarbetslösheten. Vi är nu på toppen av en högkonjunktur och prognoserna visar att tillväxten hotar sjunka nästa år. Det måste vi svara på. Våra satsningar på företagsamhet och på att utveckla Maria sjukhus område till ett internationellt center för start-up företag är exempel på viktiga åtgärder. Att vi är internationellt intressanta är också centralt då det gäller att locka nya investeringar till Helsingfors och vi vet att konkurrensen är hård.

Helsingfors växer och det ställer stora krav på vår samhällsstruktur. Servicen måste finnas är när människorna flyttar hit. Tyvärr har vi sett att servicen inte hängt med stadsplaneringen på alla håll. Speciellt bristen på daghem och skolor har varit uppenbar – på båda språken. Vi ska också vara en föregångare när det gäller goda inlärningsmiljöer – fria från inomhusluftsproblem. Det är därför viktigt att staden satsar stort på både nya och gamla fastigheter nästa år.

Det finns mycket att jobba på när det gäller kvaliteten i byggandet – här behövs tydliga regler och uppföljning samt dialog med byggbolagen.

Helsingfors måste också bli bättre på projektering och tidtabellshantering när det gäller offentligt byggande. Mechelingatan är ett exempel på hur det inte får vara – staden måste ta lärdom från dessa projekt när vi står i beråd att starta upp exempelvis ombyggnaden av Tavastvägen. Också i detta hänseende ska vi vara en föregångare – det finns mycket att förbättra så att Helsingfors blir världens smidigaste stad inom denna sektor.

Det effektiveringsmål vi skrivit in i strategin måste ses som en möjlighet, en katalysator, att hitta nya verksamhetssätt, använda de digitala möjligheterna och involvera personalen så att vi kan ta lärdom av deras kunnande. Annars blir effektivitetsmålet bara en matematisk nedskärning.

Städernas roll inom klimatpolitiken är central. Helsingfors ska vara en pådrivare på detta område - också internationellt. Nya klimatsmarta lösningar, satsningar på kollektivtrafiken, ett mera ekologiskt byggande och en snabbavveckling av de fossila bränslena är nödvändigt. Detta kan också alstra nya tekniska innovationer och därmed skapa ekonomisk tillväxt.

Helsingfors måste lyckas integrera nyfinländarna och se dem som en resurs för samhället. Invandring är fortsättningsvis en outnyttjad resurs i Finland och den ekonomiska potentialen är stor när det exempelvis gäller företagande – det kan vi se från historien. SFP har länge efterlyst en systematisk integrering också på svenska. Tyvärr har detta fallerat många gånger och rätt ofta är det myndigheterna själva som sätter käppar i hjulet för integreringen. Därför är vi glada att en ny resurs inrättas för att möjliggöra svensk integrering.  

Helsingfors ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det handlar om ett motiverande och inkluderande ledarskap, möjligheten till flexibilitet - men också om löner. Budgeten möjliggör en märkbar höjning av barnträdgårdsläraranas löner – något SFP krävt och därför välkomnar varmt. Men också andra grupper, i praktiken alltid kvinnodominerade branscher, är i behov av lönejusteringar. Barnskötarna, personal inom barnskyddet och hemvården är exempel på dessa. Stadens löneprogram är därför otroligt viktigt.  

Trots att Helsingfors stad generellt sätt mår bra betyder det inte att alla helsingforsare mår bra.

De grupper som är speciellt utsatta måste få stöd. SFP är tillfreds med de tilläggssatsningar som överenskommits mellan de fem största fullmäktigegrupperna i stadsstyrelsen.

Seniorerna och deras service är ett viktigt område. En fungerande och närvarande hemvård ska vara ett fokusområde och vi understryker igen att den måste fungera också på svenska i hela staden. Tyvärr får vi allt för många rapporter om att detta inte fungerar – sektorn har ett stort ansvar att följa upp detta. - Det ska finnas tid för ett extra samtal, för medmänsklighet, inte bara för de aldrig mest nödvändiga sakerna. Vi behöver nya arbetsmetoder som möjliggör detta. Tredje sektorns roll ska heller inte underskattas, de gör ett viktigt arbete.  

Det nya mantrat att alla ska bo hemma så länge de kan är inte lyckat till alla delar. Många seniorer passar det – andra passar det inte. De som inte har ett brett nätverk, vänner eller släktingar, blir ensamma och hemmet kan bli som en bur från vilken man inte kommer ut. Ensamheten är ett växande problem som vi måste ta på allvar.

De tilläggsresurser som tillkom i stadsstyrelsen för kultur- och fritidssektorn var avgörande för att trygga sektorns verksamhetsförutsättningar - också när Ode öppnar sina dörrar och hyreskostnaderna stiger.

Idrottsplatsbyggandet och näridrottsplatserna prioriteras – det är värdefullt. Tröskeln att motioner ska vara så låg som möjligt och det möjliggör ett nät av näridrottsplatser. När de byggs i närheten eller i samband med skolorna så uppmuntras barn- och unga till motion. Detta är ett viktigt förebyggande arbete som också sparar kostnader inom hälsovården framöver. Satsningar på idrott- och motion är satsningar i framtiden.

Konstisbanan på Drumsö blir äntligen verklighet och den behövs. Men det finns andra stadsdelar där behovet av idrottsplatsbyggande också är stort. Vi behöver en långsiktighet och en rättvis fördelning av resurserna i staden – och detta gäller också de nya stadsdelar som planeras och byggs. Vid sidan av investeringsresurser behövs det också tillräckligt med ekonomiska resurser för underhåll.

Vi välkomnar också de förhöjda understöden till kultur- och idrottsorganisationerna. Där finns ett stort behov.

Helsingfors har en mycket ambitiös strategi inom utbildningssektorn med bland annat bredare språkprogram. Som huvudstad och landets ekonomiska motor ska vi alltid sätta ribban högt och inte bara erbjuda ett minimum. SFP vill se ökade satsningar på gymnasiernas timfördelning och kvaliteten inom yrkesutbildningen.

Vi måste också se till att ingen faller igenom och inte klarar sig. Vi välkomnar därför satsningar på skolassistenterna och hoppas att nämnden också prioriterar elevvården när den interna fördelningen sker. Inom social- och hälsovårdssektorn är satsningarna på barn- och ungas mentala hälsa välkomna och viktiga.

Länk till inlägget

Ajatuksia koskien Helsingin budjettia 2019

14/11/2018

Työllisyyden parantaminen ja pitkäaikaistyöttömyyden vähentäminen ovat tavoitteenasettelun kärjessä. Elämme paraikaa nousukauden huippua ja ennusteet kertovat, että kasvu tulee jatkossa todennäköisesti hidastumaan. Emme siksi voi luottaa vain markkinoiden vetoon vaan meidän on tehtävä myös kaupunkina kaikki mahdollinen työllisyyden eteen.


Oleellista on investointien houkutteleminen, yritysystävällisyys sekä toimivat työllisyyspalvelut. Maria 01n kansainvälinen startup-keskus ja yritysyhteistyön saavutukset ovat toimivia esimerkkejä, mutta lisää tarvitaan.


Helsingin on oltava hyvä ja houkutteleva työnantaja. Tämä vaatii meiltä hyvää johtajuutta, monipuolisia uramahdollisuuksia, oikeutta tehdä työnsä hyvin – sekä saada työstään reilu korvaus. RKP tukee voimakkaasti sovittua päiväkotihenkilökunnan palkankorotusta. Tämä on kuitenkin vain alku – kaupungin toiminnan selkärangan muodostavat naisvaltaiset palvelualat ansaitsevat arvonantomme puheiden lisäksi myös rahassa. Lastenhoitajat, kodinhoitajat sekä lastensuojelun työntekijät ovat esimerkkejä niistä ensiarvoisen tärkeistä tehtävistä joiden palkkauksen oikeudenmukaisuuteen on huomion lisäksi kiinnitettävä tulevaisuudessa myös selvää rahaa. Ellemme onnistu näiden ryhmien työolosuhteiden kehittämisessä, kauniit tavoitteemme paremmasta integraatiosta, toimivista oppimispoluista ja lasten sekä nuorten syrjäytymisen ehkäisystä uhkaavat jäädä sanahelinäksi.


Kolmantena haluamme nostaa esiin kasvavan kaupungin infrastruktuurin kehittämisen. Palvelut eivät ole monin paikoin pysyneet perässä, kun uusia alueita on rakennettu ja ihmiset ovat niille muuttaneet. Päivähoidon ja koulutuksen saatavuuden ja laadun merkitys niin lasten välisen tasa-arvon kuin työllisyyden ylläpidon näkökulmasta on oleellinen. Tähän on kiinnitettävä huomiota, ja siksi on hyvä, että Helsinki investoi vahvasti tulevana vuonna.


Rakentamisen laatu niin opetus- kuin muissa tiloissa on myös keskeinen huolenaihe. Sisäilma- ja muut ongelmat kiinteistöjen laadussa tulee ottaa vakavasti. Tämä vaatii vakavaa vuoropuhelua rakennusliikkeiden kanssa sekä tiukkoja vaatimuksia sekä sääntöjä. Tässä on kaupungilla ryhtiliikkeen paikka.


Mechelininkadun remontista toivomme otettavan opiksi siitä, miten projekteja ei tule hoitaa. Aikatauluongelmat ja liikennekaaos aiheuttavat turhaa mielipahaa ja arjen hankaloitumista . Maailman toimivin kaupunki – strategiamme otsikko – toteuttaa julkiset hankkeensa mallikkaasti.


Ilmastokysymys ratkaistaan kaupungeissa. Myös tässä haluamme Helsingin kulkevan globaalissa kärjessä. Toimiva joukkoliikenne, fossiilisten polttoaineiden käytön nopea alasajo sekä energiatehokkaiden ratkaisujen suosiminen niin rakentamisessa kuin muussa toiminnassa ovat keskeisiä painopisteitä kun siirrymme kohti hiilineutraalia Helsinkiä. Ilmastoviisaat ratkaisut eivät myöskään ole pelkkiä kuluja, vaan myös vetovoimatekijöitä ja uuden työn luojia.


Tuottavuustavoite on otettava vastaan myönteisenä haasteena eikä se saa tarkoittaa pelkkää laskennallista vähentämistä. Toimintatapoja kehittämällä, uutta teknologiaa hyödyntämällä – ja antamalla kaupungin ammattitaitoisen henkilöstön tehdä työnsä hyvin voimme tehostaa toimintaa merkittävästi. Tässä yhteydessä on tärkeää varmistaa, ettei tuottavuuden parantaminen saa tarkoittaa tuottavien investointien tekemättä jättämistä.


Maahanmuuttajaväestön integroiminen suomalaisiksi ja helsinkiläisiksi on merkittävä mahdollisuus. Helsingin ruotsinkielinen väestö haluaa olla aktiivisesti mukana tässä työssä. Ruotsin kielen tarjoamia mahdollisuuksia tulisikin hyödyntää selvästi nykyistä enemmän. Toivotammekin tervetulleeksi sovitut lisäsatsaukset tähän toimintaan.

Länk till inlägget

Sörnästunneln behövs!

10/10/2018

Desto mera trafik vi får under jord – desto bättre kan vi utveckla markområdena utgående från fotgängarnas och cyklisternas behov och framförallt utgående från invånarnas behov. När området från Fiskehamnen upp till Arabiastranden utvecklas och bebyggs så kommer det att vara en stor skillnad för de kommande invånarna om genomfartstrafiken – speciellt den tunga trafiken – är under jord och inte på kvartersgatorna. Vi vet att den tunga trafiken är bland annat Busholmens gissel idag och många invånare är svårt frustrerade över att staden verkar negligera de trafikproblem som finns där. Samma misstag ska vi inte upprepa här. Sörnästunnel förbättrar boendemiljön och trafiksäkerheten radikalt för tiotusentals invånare.


Det i allas intresse att trafiken löper smidigt i hela staden och trycket kommer att öka då generalplanen sätts i kraft och Östersundom byggs ut. Dessutom har vi beslutat göra Tavastvägen till en kollektivtrafikgata, en förändring som också påverkar trafikens smidighet och ökar trycket på Sörnäs strandväg.

Länk till inlägget

Östersundom beaktas inte i HRT:s nya zonmodell

26/9/2018

Sint porro praesentium non. Aut nulla nam tempore et aut. Reprehenderit ratione voluptatibus reiciendis soluta. Sed et inventore ex nobis omnis. Consequatur aperiam doloribus corporis quisquam. Tenetur laborum sed enim. A prae

Jag förstår bra att Östersundomborna känner sig mycket missnöjda med HRT:s zonreform. Deras biljettpris stiger ordentligt från lite på 50 euro till över 100 euro/månadsbiljett för att åka in till den egna stadens centrum. Och för många, de flesta, är det dit pendlingen sker, för jobb och för skola, bl.a. all svenska gymnasier befinner sig i A-zonen. Man måste alltså ha en biljett med tre zoner.


Med en servicenivå som är relativt svag på området så tror jag tyvärr att reformen kommer att medföra att personbilen blir ett allt mera attraktivt färdmedel för invånarna och biltrafiken österifrån ökar.


Ymmärrän toki että mitään helppoja ratkaisuja ei ole. Koska etäisyys Helsingin keskustaan määrittelee lipun hintaa, niin Östersundomin siirtäminen B-alueelle on haasteellista ja voisi avata vielä laajemman keskustelun muissa kaupungeissa mikä alue kuuluu mihin. On tärkeätä seurata miten joukkoliikennekäyttäytyminen kehittyy Östersundomissa ja myös ryhtyä toimenpiteisiin niin, että joukkoliikenne olisi tulevaisuudessa myös varteenotettava vaihtoehto Östersundomissa.


Tämä uudistus koettelee Östersundomilaisia kaltoin, ja niiden kustannukset nousee eniten HSL-alueella jos verrataan nykytilanteeseen. Siksi kannatin valtuustossa että Östersundomia siirrettäisiin B-alueelle.

Länk till inlägget

Östersundomia kohdellaan kaltoin uudessa vyöhykemallissa.

26/9/2018

Ymmärrän toki että mitään helppoja ratkaisuja ei ole. Koska etäisyys Helsingin keskustaan määrittelee lipun hintaa, niin Östersundomin siirtäminen B-alueelle on haasteellista ja voisi avata vielä laajemman keskustelun muissa kaupungeissa mikä alue kuuluu mihin. On tärkeätä seurata miten joukkoliikennekäyttäytyminen kehittyy Östersundomissa ja myös ryhtyä toimenpiteisiin niin, että joukkoliikenne olisi tulevaisuudessa myös varteenotettava vaihtoehto Östersundomissa.


Tämä uudistus koettelee Östersundomilaisia kaltoin, ja niiden kustannukset nousee eniten HSL-alueella jos verrataan nykytilanteeseen. Siksi kannatin valtuustossa että Östersundomia siirrettäisiin B-alueelle.

Länk till inlägget